Boktips

Älskade terrorist av Anna Sundberg och Jesper Huor

En sann berättelse och unik skildring av jihadiströrelsen från insidan. Anna Sundberg växte upp i Halmstad och konverterade i unga år till islam. Hon drogs tidigt in i en liten krets av mycket strikta muslimer, och det tog 16 år för henne att lämna den extrema rörelsen. I boken får vi följa Anna genom två äktenskap, varav det senare med en känd terroristledare som jagas i den globala kampen mot terrorism. Häpnadsväckande och upprörande, men intressant läsning.

Mitt betyg: 4

boktips

 

Tuschteckningar och grafik

I söndags var jag och kollade in nyöppnade Galleri Holger i Tvååker. Min gamla kompis Joel har just nu en utställning där (tuschteckningar och grafik) tillsammans med Jerry Niemi (fotografi). Jättefint, åk gärna dit och titta. 🙂

Utställningen pågår fram till 22 januari 2017. Öppettider: lördag-söndag kl 11.00-15.00 (stängt under jul och nyår).

joel-abrahamsson

Joel Abrahamsson.

Punk i Malmö

I samband med min födelsedag överraskade Nicke mig med att ta med mig på punkkonsert. 😀 En väldigt romantisk present, som jag blev jätteglad för. ♥ Så den 4 november var vi på KB i Malmö och såg tre av våra absoluta favoritband: De Lyckliga Kompisarna, Asta Kask och Dia Psalma.

Ett litet hopklipp med mina eviga idoler och inspirationskälla genom tiderna, Asta Kask:

40-årsångest

Nej, det är inte så roligt att fylla 40. Inte för att jag känner mig gammal, det skiter jag i. Men det är tråkigt att bli påmind om att det finns mindre liv kvar. Nu har 40 år gått. Hur mycket har jag kvar? Nu är det i alla fall gjort. Jag har firat litegrann med de allra närmaste, nu glömmer vi det här och går vidare. Jag vill bara fortsätta mitt liv som om inget hänt, och det kan jag ju göra nu. Skönt!

sja%cc%88lvportra%cc%88tt-go%cc%88teborg-september-2016

Boktips

Pojken som kallades Det av Dave Pelzer

En fullständigt fruktansvärd sann berättelse. David Pelzer beskriver sin barndom med en psykiskt sjuk och alkoholiserad mamma. Mamman misshandlade och torterade honom i flera år på de mest vidriga sätt man kan föreställa sig. Det är nästan så att jag undrar varför jag läser sånt här, jag blir bara illa till mods. Fast man skulle också kunna se det som ett barns kamp för att inte låta sig knäckas, oavsett vilka hemskheter han utsätts för. Hur som helst, riktigt ruskigt och upprörande.

Mitt betyg: 2,5

Pojken som kallades Det